Annons
Annons


Hur jag har råd att vara i Lissabon, hur ångest kan kännas & vad jag gör för att inte flasha rumpan när jag har på mig kjol. Och andra svar på era frågor.


Gud så mysigt!! Men vilka är Agnes och Gustav, hur vart när lärde du känna dom? Puss!

Jag och Sandra var i Lissabon på tågluff förra våren och då träffade vi Agnes en kväll. Hon hade ganska nyligen flyttat hit och hörde av sig och frågade om vi ville hänga. Klart vi ville det! Jag kände också till henne lite sen innan, hade sett henne dyka upp i sociala medier då och då. Och nu när jag kom hit så var det jag som hörde av mig och typ ba ”heeeej vill du hänga I’m lonely”. Hon och Gustav bor tillsammans och är bästa polare, så då fick jag träffa honom också. SÅ fina personer. Alltså vi har hängt kanske fem gånger sen jag kom hit så vi håller ju fortfarande på att lära känna varandra, så kul!

Annons

Hej Flora, behöver lite hjälp & du brukar svara så bra på sånt här. För nu är det så att jag har sett en SÅÅ snygg kille på tågstationen några ggr. Efter lite stalkande på FB har jag hittat honom (vi hade några gemensamma sen grundskolan) och jag vill himla gärna skicka en vänförfrågan och skriva till honom. Men. Jag. Vet. Inte. Vad?! Känns som att vad jag än skriver så kommer jag verka som världens stalker. Hur tycker du jag ska göra? Borde jag kanske strunta i det helt? Kram & tack för svar <3

HEJ DU SKA ABSOLUT INTE STRUNTA I DET. Skriv precis så som du tänker ”Det här kanske är lite knäppt, men jag har sett dig på tågstationen och jag tycker att du är så jävla snygg. Ska vi ta en kaffe?”. Det är ju vääärldens finaste komplimang. Jag tänker att du redan är halvvägs där, eftersom du skriver det i en kommentar till mig. Bara gört!

Hej floris kan du om du har tid lust ork skriva ett inlägg om festligheter inkluderat alkohol. Om din inställning och kanske framförallt andras inställning. Får ibland för mig att jag inte är festlig, rolig, spontan, glad, somrig nog om jag inte dricker alkohol. Inte orsakat av min egen åsikt men av andras, för det känns i ”rummet” på nå vis att jag inte är riktigt så okontrollerad som jag borde, när det är fest o så. T.ex. en utekväll, festival eller vad som där alkoholen är en *naturlig grej*. Obs jag är inte längre 20 så det handlar inte om grupptryck ellr den grejen, men kanske om min egen självkänsla trots det?…vill bara kunna ropa in våren och sommaren nu UTAN att behöva dricka vid picknicks och uteserveringar som jag ju VILL delta vid men fan alkoholen är inte bra.

Hej! Tipsar om att läsa det Josefin Dahlberg har skrivit om att alkohol och nykterhet. När jag skippar alkoholen på fest brukar jag dansa asmycket i stället och dricka club mate eller kaffe. Då blir jag pigg och endorfinerna kickar igång. Alkohol i all ära men det finns inget som gör mig så uppåt som att dansa. Sen tror jag verkligen inte att andra tänker på om du är ”okontrollerad” eller ej när du är på fest, folk brukar vara busy med att tänka på sig själva. Heja dig.

Har du tips på saker man kan göra ensam i en stad? Ska spendera några dagar själv i Amsterdam i sommar och vill utnyttja ensamtiden till max!

Jag tycker att det bästa är att utforska ett nytt område per dag. Först gör du lite research och ser om det finns någon speciell park/sevärdighet/butik/café i det området, sen tar du upp google maps och promenerar dit. Och så tar du med dig en bok och sitter och läser, skriver eller fikar! På kvällarna kan du ta med dig din bok till en bar och beställa en öl, eller så kan du gå på bio, eller kompisdejta (finns ett par Amsterdampersoner här såg jag!).

 

Airbnb säger du! Hur funkar det? Bor du hos en privatperson? Känns det tryggt osv? Vill du berätta lite om hur det konceptet fungerar? 🙂 Ha det fortsatt bra!

Du väljer preferenser på sajten, och så kan du se på olika ratings. Jag valde den här lägenheten för att den låg i ett mysigt område, har balkong och har en host med superbra betyg. Det tycker jag är det bästa med att hyra via airbnb – att det bygger på ratings från gäster vilket gör att man kan känna sig trygg med vad man får. Jag har inte varit ett dugg rädd sedan jag kom hit.

Jag tror inte att min host bor här, hon hyr nog ut läggan jämt! Airbnb är ju ett problem på det viset, över hela världen så köper rika personer lägenheter och hyr ut dem för höga priser till turister, vilket gör att priserna i stadskärnorna pressas uppåt och lokalbefolkningen flyttas ut. Så, det är ju inte helt vackert, men så är det. Tack ska du ha!

Jag blir så tagen av allt, att du är iväg och bara lever! så undrar saker, vad kostar lägenheten? och har du sparat pengar för att kunna åka iväg så länge? förstår om det är privata frågor (pengar pengar) 🙂 KRAM FINA DU!

Hej! Lägenheten kostar ganska mycket, men jag får igen hälften av summan genom att hyra ut min lägenhet i Stockholm. Jag har också valt ett rätt dyrt boende för att jag ser det som en investering i mitt skrivande och välmående. Vet, superlyxigt. Jag tror nämligen att jag kommer må bättre av att bo lite finare, och om jag mår bra kommer jag också skriva bättre. Jag kan ju jobba härifrån (jag tjänar pengar på att blogga, att göra instagramsamarbeten, spela in podcasten och på att skriva krönikor)! KRAM

Du är såå himla vacker Flora! Har gått igenom typ hela din blogg och kollat på dina outfits, tycker du har en så sjukt snygg stil! Måste dock ställa en kanske lite konstig fråga, men hur gör du när du har på dig en lite kortare kjol som på bilderna här ute på stan? Jag tycker själv att jag är jättesnygg i kjol och skulle verkligen vilja ha det mer nu när det börjar bli varmare. Brukar alltid vara jätterädd att den ska flyga upp om det blåser, att personer som går bakom mig i trappor ska kunna kolla upp för kjolen eller bara att folk ska stirra på mina ben och att män ska ”gå igång” av det typ. Så jag tänkte höra om du har några tips kring hur du brukar göra när du har korta kjolar, typ om du brukar ha något speciellt under? 

Men gud tack snälla <33333 JAPP jag har det bästa, enklaste tipset: Cykelbyxor i bomull! Det finns på H&M’s basicavdelning för typ 70 spänn. Eller så klipper du av ett par tights bara. Jag har alltid sådana när jag har på mig kjol!

Ångest, är det nåt man vet att man har eller kan man gå runt o bära på den ovetandes?? Som med kärleken, man VET, eller?

Man skulle kunna beskriva ångest genom att likna det med nervositeten inför ett läskigt samtal med sin chef, eller inför att hålla en redovisning för klassen, eller när man går runt och tror att någon är besviken på en. För mig blir det ett fysiskt tryck över bröstet och en molande känsla i kroppen. Jag blir liksom låg, lite som att jag släpar runt på min kropp. Det är inte så mycket ledsenhet, utan snarare en gnagande tryckande känsla. Tankarna bara maler. Ofta utan rationell förklaring. Men ärligt talat så hade jag typ inte ångest förrän jag blev sexton år. Innan var jag typ mer ledsen, stressad och nedslagen i perioder. Trycket över bröstet har kommit senare. Men ångest kan ju se ut på jättemånga olika sätt. Man kan ju exempelvis ha panikångest också.

11 kommentarer | Translate


Annons



Laddar