Annons
Annons


Ett stycke Hälsinglandsliv


En sån här person är jag nu! Som cyklar och handlar i reflexväst och ryggsäck med justerbara remmar och pannlampa. Som bär vandringskängor och raggsockor och vindjacka när jag promenerar. En person som hämtar ved och gör brasor som slår upp till lågor direkt. En person som kokar kaffe för en och som rullar ut yogamattan på bron. I alla fall just nu. Och det är så jävla befriande att få vara så. Praktisk. Och nere i varv.

Mitt hjärta går aaaaav. Har någon sett katten Snäll och mysig?

För några helger sedan var min släkt här uppe. Vi åkte till Hylströmmen som är Sveriges största obundna fors söder om fjällkedjan. Otrolig är den.

Vilda, Truls och Freja har präglat så mycket av min barndom. Jag brukade ta sparkcykeln och åka över till dem om helgerna, äta köttbullar och makaroner med vita bönor och bygga barbiehus och  öva på danser (vi gick på jazz- och showdans ihop). Vi köpte chokladcigaretter i godisboden och rostade fiskpinnar i brödrosten och hittade på egna låtar. Jag kan inte minnas att vi någonsin hade tråkigt. Och om vi hade det så gick vi till mataffären och köpte bananer som vi gjorde ansiktsmasker av.

<3

Trulle vägrade ha på sig praktiska kläder i skogen <33333

Kusin Caspar och mormor.

Min jämngamla moster Ellinor!

På kvällen hamnade jag och mina kusiner på köksgolvet i en kötthög. 15 stycken kussar är vi på mammas sida. Jag älskar dessa ungar som liksom verkar växa i raketfart och som helt plötsligt har kommit i målbrottet eller pratar flytande engelska eller har haft flickvän i fem år???? Känner mig gammal. Och RIK på familj.

Avslutar med denna mästerliga bil som står utanför tatueringsstudion. Förstår inte om den används som sjuktransport eller om den faktiskt bara används av personen som driver studion? Fantastisk är den.

Ciao, hoppas att ni kramar på någon ni gillar ikväll <3

1 kommentar | Translate





Och massor av barr har jag fått i skon, men i korgen finns bara en champinjon


Johanna åkte hem igår kväll. När vi kramades hejdå vid busstationen och jag cyklade därifrån var det alldeles svart ute. Klockan var halv sju på kvällen. Kallt också. Som vinter.

Det sämsta med att få besök är hur överrumplad jag blir av tystnaden efteråt. Det brukar ta mig några dagar att bli bekväm med ensamheten igen. Första kvällen blir det så påtagligt. Att det inte ligger någon intill som kliar en på armen under ett Bacheloravsnitt eller som fyller på ens tekopp.

Så även igår. Därför är det skönt att Isak kommer ikväll, att jag inte behöver vänja mig. Han tar bussen upp efter jobbet som en veckopendlare. Och så har vi två dygn tillsammans. Det kanske blir min sista helg i Hälsingland för den här gången.

Såhär såg det ut förra helgen.

En sån frukost.

Med bananpannkakor och allt det goda.

Juste vi lagade burritos med butternut squash och svarta bönor också (recept). Här sitter han och spelar på sin lilla burritoflöjt i solen. Med landetskitigt hår.

På eftermiddagen ett försök till svampplockning.

Jag var laddad.

Men vi hittade bara en maskätna svampar som Isak tyckte såg giftiga ut. Jag tyckte att de verkade halvätliga, men det är kanske lite väl risky att resonera så.

Här drack vi kaffe och käkade chips i alla fall.

Smakade elektricitet, men äh, det gör väl inte så mycket.

Ja det var alles från förra helgen dårå. Bara en endaste svamp fick vi med oss hem, men den var så maskäten att vi slängde den innan vi kom in i huset.

Idag då? Jag ska ge respons på en text, beta igenom min mailinkorg, hämta ved, göra brasa, skriva (minst) femhundra ord och yoga. Utomhus.

Lever det galna livet som du märker. Vad ska du göra i helgen?

10 kommentarer | Translate