Annons

På Yrsas balkong + hångelconfusion


Förra veckan kom våren. Jag, Yrsa och Sara knökade ner oss på Yrsas balkong och vände våra vinterfnasiga ansikten mot solen.

Drack saison och käkade vinägerchips.

 

Sara hade med sig tulpaner till Yrsa som grattis till detta stora.

Och Yrsa hade lagat lasagne till oss.

Och så drack vi vinho verde och pratade om stresshantering och svek och kärlek.

Dom. Så glad att dom finns.

Sen sa Sara ”kan inte ni klippa mig?”. En minut senare satt hon på en pall i badrummet. Yrsa och jag tog varsin kökssax och klippte från varsitt håll.

Kände mig väldigt säker på vad jag gjorde som ni ser.

Men det blev asfint! Yrsa fick också en toppning!

Något helt annat som jag måste ventilera.

Snackade med mamma och sa att jag hade hånglat, eftersom mamma är den som orkar lyssna. Efter en stund sedan sa hon ”kysstes ni då?” och jag ba ”ja eller va, vi hånglade ju?”. Då sa hon att hennes definition av hångel är att det inkluderar petting och att ligga och kela i en soffa! Blev helt ställd. Tänk om alla äldre vuxna (inte jättemånga men ändå NÅGRA) som hört mig prata eller skriva om hångel har tänkt att jag snackar
om
att
torrgöka
???

Alltså min definition är ju att man kysser varandra med tunga en stund. Det måste ni väl också skriva under på??

Gud nu har jag övertrasserat användningen av ordet hångla på den här bloggen.

Herrå nu ska jag åka till Humlan och lägga mig i gräset med några gullos <3





Kan man få vara glad utan att vara kär?


En vän till mig skrev: Är på äckligt bra humör. Är så glad!
Och jag skrev: ÄR DU KÄR?
Och han skrev: Kan man få vara glad utan att vara kär?

Såklart får man det.

Jag är ju det. Inte kär. Men glad för det mesta.

Känner våren i ansiktet, huden har börjat anta en annan färg, i backen ner till Eriksdalsbadet lyser krokusarna lila.

Hånglar då och då. Gör frukost på mitt vis eller säger du kan ta en banan.

Igår såg jag en vacker kille på en bar. Jag skrev en lapp och lade den i hans ficka.

Gick därifrån och sträckte ut fingrarna framför My, sa, kolla hur mycket jag skakar.

Han skrev sen.

Jag går på mina knarrande golv. Packar upp stekflottiga kokböcker. Har fönstren på vid gavel.

Har danslektion. Gör fel hela tiden, snurrar åt motsatt håll, är kanske sämst i gruppen, det gör inget.

Det är april. Det är tjugo grader. Utanför mitt fönster kan jag höra ljudet från de som spelar fotboll.

I måndags bjöd jag hem Kajsa, Bea och Mirjam på middag. Första middagen jag lagat i mitt nya kök.

Jag gjorde en sötpotatisgryta, för så förutsägbar är jag tydligen. Med quinoa, krispiga sockerärtor, koriander och lime.

Mirkan.

Systrarna Rundström on tour.

Vi förflyttade oss in i livmodern sen.

No photos!

Mina älsklingar i min säng <3

Ja. Man kan vara glad utan att vara kär.