Annons
Annons


En fredag på förlaget – och hur det går med skrivandet


I fredags hade jag möte på Bonnier Carlsen med min förläggare Kaa. Jag hade skickat ett råmanus (alltså en första oredigerad version av mitt nya bokmanus) till henne vid lucia, och nu hade hon alltså läst det. Här är yours truly i nervöst grodperspektiv.

Annons

Det var soligt när jag promenerade nerför Tegnérgatan och ut på Sveavägen. Solen kändes betryggande på något vis.

Att jobba med något konstnärligt, som kräver så jävla mycket själ och personlig prestation, blir extra känsligt när man går igenom en tung period. Och manuset jag skriver på nu är något helt annat än Stanna. Jag kan inte luta mig lika mycket på personliga erfarenheter utan håller på att mejsla fram en historia som bygger ännu mer på research och fantasi.

Ibland läser jag det jag har skrivit och känner en stolthet inta kroppen, men ibland klarar jag inte ens av att öppna dokumentet. Så är skrivandet. Underbart i vissa stunder, men väldigt ofta pestigt. Därför är det en sån jäkla ynnest att ha ett proffs att bolla tankar med.

Jag plingade på.

Och registrerade mig i receptionen. Kärleken och hatet av Mara Lee har ett så fint omslag, formgivet av Parasto Backman.

Här är Kaa! Vi svepte en kanna kaffe och diskuterade dramaturgi och karaktärsutveckling. Jag fick lite mer klarhet i hur jag ska gå vidare. Men just nu känns det svårt att gå in i bokskrivandet. Jag vet att jag inte kan kräva full produktivitet av mig själv när jag går igenom ett breakup, men jag VILL ju så gärna. Vill vara i det, vill få till det.

Ganska ofta får jag frågan när jag tror att jag är klar med boken. Och svaret är att jag inte har en aning. Kanske i sommar, kanske nästa vinter. Och om jag får ihop det, och förlaget vill ge ut mig (det vet jag inte än, vi har inte signat något), så tar det ungefär ytterligare 9-12 månader innan boken finns att köpa. Så ni som är jämngamla med mig lär vara gråhåriga vid det laget 🙂

Här är några av de böcker som BC har gett ut. Så fint att min bok står intill En ö i havet-serien av Annika Thor, eftersom min polare Sara Edström har formgivit alla 5. <3

Sen fick jag med mig en kasse fylld med böcker (förlagslyxen!) och kramade Kaa hejdå.

Resten av fredagen var tung. Vårt möte hade varit bra, så det handlade inte om det, men jag var saknig. Jo, jag skrev ju om det i det här blogginlägget.

Men jag vet ju att jag mår bättre av att AKTIVERA mig, så efter ett tag bröt jag mig loss från hemmadeppet och gick ut i snön och solen.

Och placerade min rumpa här, på Pascal, för att sitta och jobba i några timmar. Det hjälpte faktiskt. Och senare på kvällen åkte jag ju till Yrsas lantställe, och det var en jävla mood changer.

Och det var allt om den fredagen!

9 kommentarer till “En fredag på förlaget – och hur det går med skrivandet”

  1. Du är så fin Flora. Är taggad på boken, även om den inte kommer snart. Tänkte fråga: Vad använder du för p-medel? Hur påverkar det dig?

  2. Wow vilket jäkla drömmigt kontor med alla bokhyllor sådär! Ser så mysigt ut. Längtar tills du kommer med ny roman (oavsett hur länge det dröjer) för jag gillade verkligen Stanna.

  3. ”Att jobba med något konstnärligt, som kräver så jävla mycket själ och personlig prestation, blir extra känsligt när man går igenom en tung period.” Gud jag vet inte Flora. Tänker att du ofta fäller sådan här kommentarer. Som att vi som inte arbetar (i alla fall för tillfället) med något konstnärligt skulle påverkas i vårat arbete under en tung period privat. Jag tror inte att det stämmer. Min erfarenhet är att oavsett vad vi gör om dagarna i vårat professionella liv så påverkas vi mycket av det som händer privat. Vill bara få dig att fundera och kanske vidga dina tankar.

    1. Hej. Jag har själv jobbat inom service och vet att det är svinjobbigt att gå till jobbet om psyket är svajigt.
      Det handlar inte om att jag värderar yrken, att det ena skulle kräva mer än det andra. Det hoppas jag att du förstår.
      Nu utgår jag från mina erfarenheter, och att jobba med skrivande, och gräva runt i mina tankar och känslor dagarna i ända, det gör att jag exponeras så jävla mycket för den. På gott och ont förstås, för att skriva hjälper ju mig framåt. Men det blir svårt att distraheras. Och ibland kan jag önska, när jag har en tuff period, att jag hade ett mer motoriskt jobb.
      Är du med mig nu?

      När har jag annars ”fällt sådana kommentarer”?

    2. wow, tycker det där var himla mycket oförtjänt kritik. att ett konstnärligt yrke blir extra svårt i tuffa perioder innebär inte att ett annat yrke har det lätt i tuffa perioder. är helt med på att det är lätt att läsa in mer än det som står baserat på egna känslor och erfarenheter, men att kritisera på det blir osnyggt.

  4. Hej! Ja, jag har haft erfarenhet av en närstående med ALS.
    Det betyder mycket för mig att du kunde känna igen dig i Eli. Många som läser blir nog irriterade på honom, men det är så fint hur olika läsare har olika bagage och därför tar rygg på olika karaktärer.
    Det gör så jävla ont i mig att du ska gå igenom allt detta. En dag kommer det vända för dig, är helt övertygad om det <3
    Jag hoppas också att jag kommer träffa en sån person. <3 All kärlek till dig.

  5. Ååh Flora kan inte du göra ett kompisdejt-inlägg snart igen? Har precis flyttat till en ny stad och skulle vara så fint att få träffa nya roliga människor!! Kram<3

Visa alla kommentarer

(Obligatorisk)




Annons



Laddar